homooeconomicus

Även om jag inte alltid har känt att det är jätteroligt på praktiken så har jag ändå träffat en massa fantastiska människor och lärt mig om både det ena och det andra. Så jag måste få lov att gråta en skvätt (eller en tiolitershink) i vemod. Har fått ett jättefint omdöme som jag inte är riktigt säker på att jag förtjänar... men det värmer. 

I morgon händer ytterligare en sak som förmodligen kommer att ge svaret på varför inte hälsan har varit som den ska på länge. Träffar G halv två och förmodligen slipper jag återbesök i sommar för då är det jobb för hela slanten och det finns ingen som kan täcka upp för mig. Eller i nödfall kanske, men det blir knöligt och känns inte rättvist mot brukarna.