Never let it go
Om Socialkontoret: Jag tycker det verkar fruktansvärt deprimerande och osjälvständigt att jobba på socialkontor. Samverkan är bra, men man vill ju ändå kunna fatta lite beslut utan sina kollegor. När jag blir socionom, om jag blir det, vill jag dessutom inte hålla på med sådana där kränkande aktiviteter som att ta urinprov, kontrollera kvitton och beslagta alkohol. Nej, någon måtta får det vara. Just nu tvekar jag kring om jag verkligen valt rätt yrkeslinje. Förmodligen klarnar det en del efter praktiken, men om jag inte blir socionom, vad vill jag göra i stället? Jo, jag vet, men det är en hemlighet och känns orealistiskt.
När jag kom hem åt jag blodpudding. Har sett att man kan köpa fryst blod i mataffären nu. Undrar om man kan köpa det och göra egen blodpudding? Det borde bli fantastiskt gott! Min mamma, som jobbar i mataffär, påstår att man inte sålt fryst blod förut och det är kanske sant men hennes förklaring till detta är desto mer komisk. Det beror på invandringen enligt henne. Vi svenskar äter tydligen inte blodmat. Jag tror hon missade när Emil i Lönnebergas mamma gjorde palt på blod.
I dag har jag fått en av de nya böckerna till nästa kurs. Eftersom jag tycker det är så roligt med nya böcker har jag inte kunnat låta bli att börja skumläsa lite i den. Pedagogik kanske inte är så tokigt ändå...
Kommentarer
Trackback
